XVI:45439 Per Peder Månsson Utter
Kammarråd, Arkivsekreterare. Blev 57 år.
Född: | 1566-09-19 Stockholm, Stockholms län | |
Död: | 1623-09-23 Stockholm, Stockholms län | Pesten |
Noteringar
Per Månsson Utter till Navsta i Trosvi socken (Uppsala l.), som han fick i livstidsförläning före 1592 och å vilken han erhöll ärftligt frälse den 25/2 1611. Han erhöll även förläning å Kolstad i Risinge socken (Östergötland) av hertig Johan den 19/10 1613 samt å Hult i Kvillinge socken och Uttersberg i Krokeks socken (båda i Östergötland).
Han var född i Stockholm den 19/9 1566. Tjänstgjorde i k. kansliet med säkerhet från 1584 (kanske tidigare) till 1588 som biträde hos Rasmus Ludvigsson, som under sin vård hade de indragna kyrko- och klosterarkivalierna. Kvarstod sedemera i kansliet till november 1593. Förföljd av hertig Carl såsom misstänkt för sympatier för konung Sigismund, men höll sig dold i landet, benådades på kungens dödsbädd 1611. Återinträdde efter dennes död i mars 1618 i k. kansliet. Arkivsekreterare hösten 1618. Dog den 23/9 1623 av pesten innan det adelsbrev, varpå han fått konung Gustav II Adolfs löfte, hann uppsättas. Begravdes i Risinge k:a.
Per Månsson Utter är den bekante arkivmannen och genealogen, vars största arbete är de i handskrift i riksarkivet befintliga Collectanea genealogica. -"Om honom berättades att han i moderlivet tycks gråta samt att han i barndomsåren, under det att han med sina bröder lögade sig i en sjö, nedfallit till botten, där han först på tredje dagen med en båtshake, den han grep fast uti, blivit upphämtad och varit vid liv, emedan en väderblåsa satt sig omkring huvudet på honom. Han måste efter konung Sigismunds nederlag vid Stångebro hålla sig undan, under det han med mycken iver efterslogs av hertig Carl, som lät utgå lysning om hans fasttagande mot belöning o. gömdes då av en vän, en präst på landet, först i hans nattstugukammare och sedan, efter det en piga där velat bryta sig in för att stjäla, i ett skåp i sakristian, där prästen och hans hustru ensamma gav honom mat. Men där han likväl efter några års förlopp blev upptäckt av klockaren, som en natt märkte att det brann ljus i sakristian samt lät gripa honom och föra honom till kung Carl IX.
Han insattes av denne i ett svårt, tvåårigt fängelse på Nyköpings slott, under det att rannsakningen försiggick; blev därefter av kungen, som glömt hans namn och kallade honom den Gamla Grå, framkallad och fick nåd; bodde sedan på sin egendom Uttersberg till dess han åter för sin redlighet och skicklighet blev inkallad i tjänst. Han gifte sig 1589 med Margareta Andersdotter, vilken dog den 18/7 1611 samt begravdes i Norrköping. Hon var dotter av kyrkoherden i Västeråkers pastorat av Uppsala ärkestift, Andreas Erici, och Catharina Olofsdotter. (Per Månsson Utter gifte om sig den 11/7 1613 i Stockholm med Birgitta Simonsdotter - hennes andra gifte. Samtliga tre barn är i första giftet).
Personhistoria
|