THE ONE AND ONLY
M.R.WALLBRING
VALLONER
De otaliga traditioner som finns om vallonerna visar att dessa måste ha gjort ett djupt intryck på svenskarna en
gång i tiden. Trots att de inte var särskilt många, kanske 2.000, och trots att de invandrade redan under första
hälften av 1600-talet har minnet av dem bevarats på ett högst remarkabelt sätt. Speciellt med tanke på att
assmilieringen trots allt fick relativt snabbt. Redan i början av 1700-talet torde flertalet vallonättlingar också haft
svenska förfäder.
I "Den svenska historien" (del 4, sid. 158) noteras den speciella tilldragelse i Sveriges historia som vallonerna
utgör: "När det gäller inflytanden från kontinenten har man ibland fäst sig mindre vid denna vardagliga tyska
insats [invandringen av tyska experter och kvalitetsarbetare inom stångjärnssmidet] än vid en dramatisk och
säregen företeelse, invandringen av valloner från biskopsdömet Liège [i nuvarande Belgien]. Vallonernas
berömmelse är i och för sig berättigad, men orsakerna ligger på ett annat plan än man ofta tänker sig.
Den allmänna förnyelsen i svensk järnhantering är alls inte vallonernas verk. Deras roll för svensk kolningsteknik har kanske varit viktig men skall här lämnas åsido. Deras masugnar, de berömda ”fransöske ugnarna”, var något annorlunda beskaffade än de tyska och såg mera imponerande ut – i hur grad de verkligen var överlägsna de tyska är outrett. I varje fall slog de långtifrån ut den tyska typen av masugn. Vallonernas stångjärnssmide – som på samma sätt utövades endast på ett begränsat antal bruk – gav däremot en jämnare och pålitligare vara än tysksmidet. Vallonsmidet byggde på större arbetsfördelning och var därmed lämpat för en produktion i något större skal. Det innebar också en grundligare behandling av järnet med större bränsleåtgång, och metoden passade därför bäst för en tillverkning som var mer krävande än den vanliga och kunde räkna med bättre priser. Det var just på ett sådant område som de svenska vallonerna kom att skriva industriell världshistoria. I övrigt gjorde man – med stor framgång – svenskt stångjärn efter det nedärvda tysksmidets principer.
De vallonska invandrarna blev i särskild grad sysselsatta vid de bruk i Uppland eller längre norrut, som tog sin malm från Dannemora.Den uppländska järnhanteringen hade inga märkliga bergsmanstraditioner, fältet låg därför öppet för experiment. Alltifrån 1500- talert hade kronan tagit stor del i bergsbrukets utveckling, bland annat genom att bygga egna järnbruk, och under det följande åthundrandet blev de viktigaste bruken först arrenderade och sedan inköpta av utlänningar, främst av vår största vallonska företagare, Louis De Geer. Dannemoramalmen gav om den brukades rätt ett hårdarbetat men enastående gott järn. Det var utan tvivel betydelsefullt att man just för den uppgiften fick arbetarefrånLiègeområdet, en av den europeiska järnhanteringens klassiska bygder.
Alla valloner sökte sig inte till de bruk som tillverkade dannemorajärn; en del hamnade i järnverk och manufakturer på andra håll. Man har uppskattatr det totala antalet till dett par tusen eprsoner, kvinnor och barn inräknade. Delvis lockades de genom en fullt organiserad emigrantvärvning. Ibland bytte de hemort av religiösa skäl, men forskningen har alltmer pekat på ekonomiska svårigheter kring Liège som den viktigaste orsaken. Anpassningen i Sverige tog sin tid och från början såg vallonerna med misstro på svenska tillverkningsmetoder. Yrkesstolta, hemlighetsfulla om sina färdigheter, inte alltid lättdisciplinerade, svarade vallonerna länge för ett särpräglat inslag i vårt arbetsliv."
Källa : Rötter.
Valloner i släkten
DOUHAN, POUSETT, PIRA, BOUVIN, BAYARD, GILLE
MUSKIN, CHEVET, DUBOIS
ÖVERSÄTTNING AV KONTRAKTET
Källa : DVD skivan Sällskapet Vallonättlingar
ORGINALKONTRAKTET FÖR GODEFROID POUSETTE (PONCET) ÅR 1627-04-13
ORGINALKONTRAKT FÖR MASMÄSTARE JACQUES BAYARD ÅR 1627-04-14
ÖVERSÄTTNING AV KONTRAKTET
Källa : DVD skivan Sällskapet Vallonättlingar
ORGINALKONTRAKT FÖR HENRIK GIEL (GILLE) ÅR 1628-03-22
ÖVERSÄTTNING AV KONTRAKTET
Källa : DVD skivan Sällskapet Vallonättlingar
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
ARTIKEL FRÅN ENKÖPINGSPOSTEN DÖD AV BRÄNNSKADOR
Hilda Axelina Stark född 1876-05-11 Walgeby, Härkeberga, Uppsala län död 1926-08-06 Husberg, Gånsta, Vårfrukyrka, Uppsala län
Husberg, Enköping år 1922
Oskar Gottfrid Lydh f. 1877-01-06 Snörhålet, Nysätra, Uppsala län och hans första fru Hilda Axelina Stark hade 12 barn:
Oskar Sivert f. 1897-06-23 Långtora, Uppsala län
Mimmi Thresia f. 1899-10-02 Villberga, Uppsala län
Karl Gottfrid Agaton f. 1901-02-19 Villberga, Uppsala län
Märta Olivia f. 1903-03-27 Villberga, Uppsala län
Angrid Hildegard f. 1905-02-26 Villberga, Uppsala län
Judit Charlotta f. 1907-03-30 Villberga, Uppsala län
Oskar Henry f. 1909-01-28 Vaksala, Uppsala län
Getrud Alice f. 1910-05-16 Uppsala d. 1918-10-18
Valborg Teresia f. 1913-04-30 Långtora, Uppsala län
Gunborg Olivia f. 1914-11-01 Långtora, Uppsala län
Alvar f. 1916-09-10 Tillinge, Uppsala län
Margit Linnea f. 1919-10-19 Vårfrukyrka, Uppsala län
Artikel från Enköpings-Posten
Död av brännskador.
Fru Hilda Lydh i Husberg vid Enköping blev , som förut omnämnts i denna tidning, på måndagen svårt bränd, då hon skulle uppgöra eld i spisen medels sprit, ej fotogen som förut uppgivits. Spriten fattade eld och spritkärlet exploderade
Trots de svåra brännskadorna hoppades man på sjukhuset till en början att kunna rädda hennes liv, men detta hopp blev sviket, då fru Lydh på fredagen avled på sjukhuset. Fru Lydh, som var 50 år gammal, efterlämnar make och elva barn.
Källa : Enköpingsposten år 1926.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
FAMILJEN LINDEVALL
Stående från vänster Nils Lindevall f. 1901-11-13 Vårfrukyrka. Carl Fredrik Ehn f. 1855-05-05 Västerås-Barkarö (Annas Far). stående Mary f. 1912-06-11 Svinnegarn, sittande Anna f. 1883-12-06 Västerås-Barkarö, Gunnar Lindevall f. 1880-03-02 Vårfrukyrka, Ivar Lindevall f. 1904--09-21 Boglösa, längst fram Elsa f. 1919-02-08 Frötuna. Fotot är från Långhalsen, Håtö, Frötuna, Stockholms län. Det är alla barn utom Regina.
Gunnar och Anna på ålderdomshemmet.
Gunnar och Anna Lindevall i Porskärret, Roslags-Kulla. Siv-Britt Larsson gift (Wallbring) till vänster och till höger Elsas son Tord.
Från vänster Mary Ferdina f. 1912-06-11 Svinnegarn i mitten Elsa Viola f. 1919-02-08 Harka, Frötuna till höger Anna Regina f. 1909-08-28 Svinnegarn och hennes son Björn Sigurd f. 1939-05-25 Roslags-kulla, Stockholms län.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Från vänster med fiol Ivar Ferdinand Lindevall f. 1904-09-21 Boglösa, Uppsala län till höger hans kusin Frans Artur Ehn f. 1908-12-30 Haga, Svinnegarn, Uppsala län.
SELMAS JANSSONS 60-ÅRSDAG ÅR 1924 I ROSLAGS-KULLA
Stående från vänster Johan Sigurd Emanuel Larsson f. 1907-08-23 Ljusterö. Olga Viktoria Jansson f. 1886-06-14 Lillnäs, Roslags-Kulla. Johan Edvard Larsson f. 1882-12-23 Nickmora, Roslags-Kulla. Signe Amalia Jansson f. 1885-05-03 Lillnäs, Roslags-Kulla. Erik Gustaf Frölund f. 1898-04-03 Lillnäs, Roslags-Kulla. Ada Elisabet Jansson f. 1891-07-06 Lillnäs, Roslags-kulla. Signhild Lovisa Larsson f. 1905-09-25 Boda, Roslags-kulla. Evert Erik Larsson (Liverhall) f. 1909-05-22 Ljusterö. Sittande i mitten Selma Gustfva Jansson f. 1864-09-21 Bammarboda, Österåker. pojken stående bredvid Selma är Stig f. 1916 fosterbarn till Signe. Sittande från höger är Anna Margareta Amalia Larsson f. 1918-10-09 Lillnäs, Roslags-Kulla dog ung 1937-01-26 i TBC. Sittande i mitten bakom blomman Evert Berg f. 1919 fosterbarn till Selma.
Selma Gustafa Jansson f. 1864-09-21 Bammarboda, Österåker, Stockholms län död 1940-09-07 Lillnäs, Roslags-Kulla, Stockholms län gift första gången 1882-03-12 med Anders Fredrik Jansson f. 1857-06-16 Alboda, Roslags-kulla, Stockholms län död 1895-05-16 Lillnäs, Roslags-kulla, Stockholms län.
Barn :
Ernst Fredrik Helmer Jansson f. 1883-09-01 Lillnäs, Roslags-Kulla
Signe Amalia Jansson f. 1885-05-03 Lillnäs, Roslags-Kulla
Olga Viktoria Jansson f. 1886-06-14 Lillnäs, Roslags-Kulla
Thyra Bernhardina f. 1889-04-13 Lillnäs, Roslags-kulla d. 1898-05-17
Ada Elisabet Jansson f. 1891-07-06 Lillnäs, Roslags-kulla
Anders Hugo Jansson f. 1893-05-13 Lillnäs, Roslags-kulla död 1917
Erik Hjalmar f. 1895-05-02 Lillnäs, Roslags-kulla död 1898-03-02
gift andra gången 1898-03-12 med Erik Gustaf Frölund f. 1834-10-09 Dyvik, Österåker, Stockholms län.
Barn :
Erik Gustaf Frölund f. 1898-04-03 Lillnäs, Roslags-kulla, Stockholms län
Signe och Selma framför huset Fredsberg, Roslags-Kulla. Selma hade mycket fosterbarn även Signe se bilden under.
Församlingsbok år 1915-1922 (Klicka på bild)
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
FAMILJEN LARSSON I FURUDAL, ROSLAGS-KULLA
Ernst Fredrik Helmer Jansson och troligtvis hans dotter Elsa Cecilia Vilhelmina f. 1908-01-18 Lindsberg, Österåker, Stockholms län
Johan Edvard Larsson och Signe Amalia Janssons
Barn :
Signhild Lovisa Larsson f. 1905-09-25 Roslags-kulla
Johan Sigurd Emanuel Larsson f. 1907-08-23 Ljusterö
Evert Erik Larsson f. 1909-05-22 Ljusterö
Anna Margareta Amalia Larsson f. 1918-10-09 Lillnäs, Roslags-Kulla död 1937-01-26 TBC dog på Länssanatoriet Uttran (Botkyrka).
Signe Amalia Jansson och hennes syster Ada Elisabet Jansson.
Till vänster Johan Sigurd Emanuel Larsson och hans bror Evert Erik Larsson.
Johan Edvard Larsson f. 1882--12-23 Nickmora, Roslags-Kulla och hans hustru Signe Amalia Jansson f. 1885-05-03 Lillnäs, Roslags-Kulla.