ARTIKEL FRÅN ENKÖPINGSPOSTEN DÖD AV BRÄNNSKADOR

THE ONE AND ONLY

M.R.WALLBRING

 

Präster bland mina anor.

 

 

Nicolaus Erici Lindemontanus ( Nils Eriksson)

Född 1570 Lindesberg, Örebro län död 1653-03-29 Möklinta, Västmanlands län. Han var från Guldsmedshyttan, efter undervisning i Arboga blev han 1600-06-04 Diakon, fortsatte skolgången och prästvigdes 1603-04-15, blev Kaplan i Arboga 1603-07-19 och samtidigt Hospitalspredikant, sattes 1619-09-07 på förslag till Torpa pastorat och 1621-09-09 till Vika. 1623-10-26 kommer han på 1:a rmt till Möklinta, blir 1623-01-11 utnämnd och tillträder 1/5 påf. år. Han förblev där till sin död . I Arboga köpte han en gård söder om ån och i Möklinta hemmanet Västerbo med utjorden Ljusebo.

 

Gift 1:o med Katarina Andersdotter, död före 1605 i Arboga. Nicolaus Erici Lindemontanus med familj är begravd i Möklinta kyrka. Gravhällen är bevarad och idag placerad till höger framme vid altarringen, den s.k. "Brudhällen". Den latinska inskriptionen lyder i översättning " Fordom ärevördige herr Nicolaus Erici i 29 år denna församlings trognaste herde, född i Linde, fätt sin undervisning i Arboga där han varit kapellan i 22 år, efter ett fromt liv och en stilla död började han 80 år gammal, att här vila 1653 ". På den nedre delen av hällen står, " Hans maka Christina Hedrisi, i livstiden den dygdigaste matrona, född i Arboga, gifte sig som 16-årig flicka, levde tillsammans med sin make i 44 år, moder till 15 bröstarvingar, slutade sitt liv den 27 april 1656, ligger hon förenad med sin lycklige mans ben ".

 

Se Gunnar Larsson; En bok om Möklinta socken, 1998, sid 335. -En av sönerna Johannes Moklinius, blev organist i Möklinta och från år 1665 var han Klockare i Sala. Där anklagades han 1674 för att under en följd av år ha stulit pengar ur kyrkokistan. Han erkände och dömdes att " som andra kyrkotjuvar straffas till livet ". Svea hovrätt avslog nådeansökan , varför han efter 37 veckor i fängelse blev " upphängd ", se Sala rådhusrätt 20/7 1674, Västmanlands läns renoverade domböcker, vol 23, fol. 335-336, och G Ekströms : Västerås stifts herdaminne II:1, 1600-talet, (1971), s 669-670.

 

Källa: Västerås Stifts Herdaminne.

 

Jacobus Nicolai Moklinius (Jacob Nilsson)

Född 1635-07-22 Möklinta, Västmanlands län död 1704-03-18 By, Dalarna. Kyrkoherde. Son av Kyrkoherden i Möklinta Nicolaus Erici Lindemontanus. Inskrivs 1649-02-06 i V,-Dala nation, Uppsala. Innan han pvgs 1657-12-22 har han börjat tjänstegöra i Västra Skedvi. Från 1659 är han rektor vid Avesta skola, tillika Komminister där från 1660. 1665 lämnar han från sig rektoratet. Han förordnas till syssloman vis Avesta kyrkobyggning, där stora arbeten göres. Bland gåvor till kyrkan märks en altartavla, som tidigare suttit i Tyska kyrkan i Stockholm, likaledes en predikstol också därifrån, bekostad av myntmästare Isac Cronström. Efter 4 år i Avesta flyttar Moklinius till Västerås för att från 1669-05-12 där vara syssloman och Predikant vid hospitalet. 1671-07-19 begär By församling och Landshövdingen i Falun att Moklinius utses till Komminister och v.pastor där, vilket beviljas 1671-11-08. Sedan företrädaren E.E. Vibonius dött 1672-05-01, blir Moklinius Kyrkoherde där. 1672-1682 ombesörjer han omfattande reparationer i By kyrka och byggandet av klockstapeln m.m. DK prisar nu hans flit och omsorg. Biskop N. Rudbeckius fann församlingen tidigare så försummad att han betecknade den som >>barbarisk>>. Slutligen anhåller Moklinius att på grund av ålderdom och sjuklighet få uppdraga pastoratet på sonen Jacob. DK tillstyrker och sonen får Kungens fullmakt 1701-04-24.

Predikant vid pm 1682.

Likpredikan över honom hölls av Biskop Carlsson.

Skrift : LP 1679-05-29 ö hhd Erich Erlandsson i Avesta.

 

Gift 1659-06-12 m Clara Elfvius född 1638, död i By 1722-11-25, dtr. av kh i Ädln Petrus Laurentii Sudermannus.

 

Barn : tog namnet Moéll, en kombination av föräldrarnas efternamn

Anna, född 165-, död 1710, gift i By 1677-06-10 med Jacob Joensson Öhrling fr Rns, binsp. född 1642 död i Rns 1718, b i tysthet 13/2.

Christina född 1661, död i Gpbg 1729-12-23. Gift i By 1680-04-10 m då a där, sist kh i Gpbg Daniel Westling.

Isac född 1665, död i By 1713-06-19, hb.

Abraham född 1668, död som km i Aba 1719-08-30.

Jacob född i Vs 1670-08-27, död i Sth som faderns etr i By 1723-05-03.

Clara född i By 1673-08-15 död 1750, gift i By 1691-12-28 m Isac Lemoine binsp V.G pbg död i Gpbg 1723-05-03.

Elisabet född i By 1676-04-23 död 1737, 1:o i By 1698-06-21 m Petter Hammarström, bh, f.d. s v Ava bruk, död på Hinshyttan i Hby 1705-08-15. 2:o i Hby 1706-09-19 m Lars Garman, bf ö Bergslagen o Dalarna, född i Sth 1675-08-20, död i Hby 1737-03-15.

Sara, född i By 1678-11-21 död Tta 1721-04-11, g i By 1698-06-21 m Johan Pratenius d.ä. slutl kh i Tta.

Nicolaus född i By 1681-02-08 död 1723-07-31, pvgd 1704-10-05, huspredikant hos Greve Carl Gyllensteirna, hp hos Prinsessan Ulrica Eleonora, kh i Vadstena 1712, gift 1713 m Maria Doraea född i Sth 1686-07-25 död 1733-08-30, omg m etr i Vadstena Petrus Hörberg född 1684-03-03 död 1761-09-17,dtr av kh i Jäder Johannes Doraeus o Maria Bark

 

Källa : Västerås Stift Herdaminne.

 

Jacubus Jacobi Moéll d.ä.

Född 1670 Västerås Domkyrkoförsamling, Kyrkoherde i By och Kontraktprost, död i Stockholm 1723-05-03, son av sist Kyrkoherden i By Jacobus Nicolai Moklinius. Redan 1679 inskriven i Uppsala akademi får han där en längre tid privat undervisning. 1695-12-16 framlägger han en disputationsavhandling som tydligen leder till kandidat-examen, ty han nämns 1697-10-06 i handlingarna som fil.kand och 1698-05-04 som fil.mag. 1695-04-13 rekommenderar Landshövdingen honom till Konrektor i Falun, men det stannar därvid. 1698-05-18 kallas han av Torsångs församling till Kyrkoherde, men trots Landshövding Gripenhielms och Inspektor Brandbergs rekommendationer på bergsmännen vägnar får han ej tjänsten eftersom det gäller konservering av änkan där. Han beger sig då utomlands för att besöka några akademier. 1701-03-20 anhåller hans far hos Konungen att, på grund av sin ålderdom, sjukdom och bräcklighet, få överlämna By pastorat till sin son Jacob. DK stöder ansökan och 1701-04-25 utfärdas kunglig fullmakt på tjänsten. Varpå han pvgs s.å. 15/5. Först är han V.Pastor och fr.o.m. 1702 Kyrkoherde. Han är känd för stor kunskap och värdighet i sin gärning, ägnar mycket tid och arbete för barn undervisning, fattigvården samt kyrkans repration och inköp av inventarier. Utnämnd till Prost och Kontraktprost. Uppskattad i hela stiftet väljs han 1722 till stiftets fullmäktig till den riksdag som bl.a. granskar prästerskapets rättigheter. Död plötsligt i Stockholm under bevistandet av den pågående riksdagen. Han begravs där men föres sedan till By.

I By äger han hemman, jordägor i Bältarbo, Hedemora och en gård i Hedemora.

 

Gift 1702 med Magdalena Brandberg född 1675, död 1734-10-06, dtr av bh v Vedcompaniet i Falun Eric Brandberg o Anna Medén.

 

Källa : Västerås Stift Herdaminne.

 

Andreas (Axelii) Axelsson

Född 1704-09-29 Sala, Västmanlands län död 1776-02-17 Munktorp, Västmanlands län. Prost, Kyrkoherde. Son av Bergsmannen Axel Eriksson och Catharina Brandt. Undervisas dels i hemmet, dels i Falu skola från 1712 till dess han kommer till Uppsala akademi i mars 1720. Disputerar där 1725-12-22 och 1728-05-16, blir FK. 1727-05-18 och FM. 1728-04-06. Kallad till prästämbetet av Baron Cronberg 1730-09-26, avlägger han prästexamen s.å. 8/10 och pvgs. 30-/11 i Catarina kyrka, Stockholm av Biskopen i Kalmar Herman Schröder, då Biskopsstolen i Västerås är obesatt. Predikant hos Generalfälttyg-

mästaren Cronberg. 1731-03-11 blir han Komminister i Fellingsbro. Efter mycken skriftväxling mellan Grevinnan Bielke och DK ang. ius patronatus i Näsby och Ervalla får han till slut Kyrkoherdetjänsten i detta pastorat genom K.M:ts beslut 1734-01-24. Han ombesörjer att en skicklig Komminister-

adjunkt skall undervisa i den år 1735 inrättade pedagogien i Ervalla. 1753-12-11 utnämnes han av Biskop Troilius till Prost över egen församling. 1754-04-03 väljes han till Kyrkoherde i Munktorp, på förslag utan att hava ansökt därom. K.M:t utfärdar fullmakten 1754-06-13. Opponent vid pm 1732, pred. 1748.

 

Äger och brukar 1 1/2 hem. Elfstorp i Nora sn fr 1741. Försäljer för 30.000 dlr. 1/4-del i Furudals bruk, Ore 1751-10-28. Köper 1745 08-10 rusthållet nr. 67 i Tortuna för 12.000 dlr.. För Jädra, står han som rusthållare.

Dör i >>podager>>

 

Gift i By 1734-04-25 med Anna Moéll, född där 1707-08-26, död 1795-07-30, dtr av kh o kpt i By Jacobus M. d.ä.

 

Barn, alla födda i Näsby

Efhraim född 1735-04-08, död i Berlin 1769-07-09, prom i Ua 1755-06-16, sekr v legationen i Berlin.

Anna Magdalena född 1737-05-23, död nära Ekpg o 1810, gift 1756-07-08 med kh i Mariefred Carl Edström.

Elieser född 1739-04-25, död kh i Kbk 1795-04-27.

Johanna född 1741-06-24, död 1775-04-11, gift i Mktp 1770-07-28 m kpl v Livreg. Johan Stuart.

Hedvig född 1743-02-14, död i Kpg 1800 gift i Mktp 1765-09-05 m krbfm Abraham Törneros född i Lby 1736-02-11, död där 1793-05-29, son av krbfm Abraham T. o Christina Malmstedt.

Catharina Elisabet född1744-06-26, död där 1750-01-30.

Jacob född 1746-09-10, död där 1747-05-29.

Emanuel född 1752-11-10, död i Ua 1827, Kornett vid Kgl. Livdrabant, gift 1821 med Ulrica Aurora Liljensteirna född 1778-11-07 i Askersund.

 

Källa : Västerås Stift Herdaminne.

 

Birgerus Johannis Irestadiensis (Böril)

Född 1520 Irsta, Västmanlands län död 1563 Mora, Dalarna. Herr Birger, bördig från Olsta i Irsta, av Konugen av politiska skäl hit från Dingtuna. Konungen tillskriver 19 mars 1545 Biskop Henrik att 2 den handeln med Mora "må gå för sig", "så att den Herr Börie nu med det första dit opp draga må, när honom så lägligt är, på vilket Mora prästgäll vi honom vår kollation nu givit hava", troligen kommer han hit först till Mikaeli, eftersom Kaplanen 1 aug. tydligen är ensam

 

Prästbordets rättigheter måste han 10 dec 1551 bevaka inför tinget. Sven Hendriksson hade satt en kvarn i bäcken, som "löper åt drååsenn" och "drivit fisken från sjön om fiskelektid". I denna sjö hade emellertid Kyrkoherden fiskerätt. Rätten beslöt till båda parternas fromma, att Sven skulle "intet hinder göra med dämningen, när fisken leker, och behålla kvarnen under sitt hemman". Samma dag stämde Herr Birger Gunnar från Utmeland om ett notvarp invid hans "verke", som Gunnar plägade "göra åkomma uppå". Rätten rannsakade "med gamla mäns vittne" och funno, att "fordom hade de 24 ,som för socken stodd, lagt det verkelaget men notvarpet under prästbordet, och så skall det än vara och inget stads mer skall prästen bygga i älven".

 

Trots att Konungen medverkat vid Herr Birgers förflyttning hit, synes förhållandet till denne icke ha blivit det bästa. År 1548 kom man på spåren en skatt, troligen från 1525-27, som skulle vara gömd under högaltaret i kyrkan, Konungen beordrade 21 april Knekthövitsmannen Harald Lake att begiva sig hit med "några gode män" och uppgräva skatten samt till Konungen insända rapport, denne tillägger: "så förnimma vi ock , att den Herr Biriell i Mora vill mycket rycka och rappa till sig i så motto vad där är gömt och nedgrävt, som det skulle vara med något skatt, som utiett hans fähus skulle vara nedergravit, så hava vi nu skrivit honom till, att han intet befattar sig därmed efter vi äro ju närmast därtill och icke han. Där rätte dig efter".

 

Under 1555 skärptes förhållandet till Danmark. Konungen Misstänkte överfall från Norge. I skrivelse 6 juli uppmanades han Herr Birger att "skriftligen giva K. M:t tillkänna, om det i sanning är, att de Norska skola begynna röja väg till Dalarna. Den 19 samma månad uppmanade han honom hjälpa Knekthövitsmannen Anders Torbjörnsson "få de knektar uti Mora socken, där äro igen, synnerliga de som dugliga och ogifta karlar äro" och att få anställda i Konungens tjänst" så mångaunga dugliga karlar, som han kan där mest uppbringa" samt att ständigt hava "sitt vissa bud och kunskapare in i Norge".

 

Allt detta låter ju gott, men på senhösten syntes Herr Birger ha lagt sig ut för några av Konungen för förräderi misstänkta Mora karlar, varför dennei 29 oktober skrev svar "om den ondskyllan han gör för de bönder i Mora socken om de Daleförrädare". Skrivelsen finnes icke i behåll, men registraturets formulering tyder på kungligt misshag.

 

Den årliga taxan utgjordes i Mora 45 mk, den näst St. Tuna högsta i stiftet jämte Leksand. Redan första året av hans närvaro börja de extra skatterna med levererandet av en häst. Kostgärden 1555 betyde för hans del 10 1/2 tnr bröd, 11 tnr öl, 7 lpd smör, 8 lpd kött och 3 lp fläsk. Påföljande års kostgärde blev 6 lpd kött, 1 pd råg, 1 pd malt, 1/2 tna smör vägande 6 lpd 6mkr samt 1 1/2 pd humle.

 

Till silverhjälpen 1560 fick "Herr Mickel" (Birger) giva 20 mk. Brudskatten 1563 utgick efter årsinkomsten, som 1562 utgjort 2 ltr 7 pd 7 spn säd, 282 lpd smör, 2 lpd humle, 26 lpd lin, 38 mk 6 öre offer, 7 1/2 öre brudpenningar och 2 mk 6 öre kyrkogångspenningar tillsammans värt 1.070 mk 6 öre 16 pgr. Till Konungen måste herr Birger 26 april 1552 inleverera kyrksilver på sammanlagt 10 lmk 6 ld, samma dag erhöll emellertid Mora kyrka för sitt byggnandsbehov ett öppet brev på 50 mk örtugar av årets tiondepenningar.

 

Herr Birger nämnes sista gången i samband med brudskatten 1563, enär efterträdaren kommer 1564, har Börel dött senast detta år, om änkan erhållit nådår, dog han redan 1563.

 

Källa : Västerås Stift Herdaminne

 

 

Johannes Birgeri Moraeus

Född 1560 Mora, Dalarna död 1627-12-06 Älvdalen, Dalarna. Johannes Birgeri Moraeus (Hans Börielsson). Kyrkoherde i Älvdalen mellan 1601-1627. Herr Hans, son till Kyrkoherden Birgerus Johannis i Mora, hade troligen varit Kaplan i Lundby och senare med säkerhet innehaft samma befattning i Stora Tuna. Till Älvdalen utnämndes han 1601-03-16 på begäran av församlingen.

 

Kyrkans yttre anläggningar blir under hans tid och genom hans "trogna förmaningar" färdig i och med uppförandet 1607 av Bogårdsmuren av kalk och sten:" och därutinnan hava alla varit så välvilliga, att de haft den uppsatt uppå tre dygn med sin fulla och varaktiga mur", ytterligare en klocka, storklocka, gjutes 1620. Till den hade Konungen 28 nov. 1618 lämnat 1skpd koppar. För kyrkans penningar hade inköpts 2 skpd (skålpund) koppar och 5 pd tenn, från Mora hade man förvärvat ytterligare 6 pd "gammal kätslekoppar" som ytterligare utökades med en tjärkittel och 1 tennflaska om 1 1/2 kanna, vilka voro kyrkans egna, ännu en tennkanna och en tjärkittel vandrade samma väg. - Inventarium förbättrades. Den ena kalken utökades 1604 med 3 id silver. Herr Hans skänkte själv ett timglas (stundh glatz) och hans hustru ett korporal. Han lät ock "renovera" novum testamentum, Kyrkans vinkor utökas den 16 mars 1615 med 6 tnr till 14.

 

I fråga om Evertsberg kapell, troligen byggt 1521 bestämdes, att kyrkotjänst skulle förättas där 2 gånger om året, "första gången när skriftresa hålles uti deras bygdelag; andra gången, när skafttionden avräknas uppå åkern och införes". förhållandet till den gamla moderförsamlingen reglerades, den 9 jan 1608 överenskoms, att Älvdalen skulle i ersättning för sin andel i Mora kyrka erhålla 30 tunnor säd och ett stycke klockmalm om 14 lpd. Gränsen mellan socknarna skulle även gås upp, då båda parterna voro missnöjda med den syn som hållits av Häradshövding och nämnd, bestämnde Konung 8 nov 1613, att lagmanssyn skulle hållas.

 

Av sina bröder Gustaf och Henrik köpte han deras andelar i Holen samt den förres del i Hemulberg, Till Gustaf betalade han 10 dlr, 6 tolfte samma plats i mars 1602 samt underskriver uppsägelsen till Konung Sigismund av 17 jun. 1605. När under 1604 års krig med Danmark risken för överfall från Norge var överhängande, utvecklade han stor aktivitet för att bevaka gränsen. Greve Axel Gyldenstierne ansågs ligga "med ett stort tal fotfolk och 1.000 ryttare i Norge och akta göra infall" då Morakarlarna tycktes vilja undandraga sig vakthållningen, avsände han 11 juni 1611 ett påminnelsebrev, det bl.a. heter: "Gud vare oss beståndig med sin hjälp, efter det, Israel Olsson, Länsman i Mora, samt gemene man ibidem, I hade oss besvikit och ingen vakt hålla vilja mellan Herredal, Särna och Älvdalen och nu fienderna äro församlade på förbemälte orter, så fråga vi eder till, om vi skola låta fienden fritt inslippa igenom vår socken Älvdal eller skola vi fattiga män något emot taga, ty vi äro för svaga emot en hel krigsmakt stå, ty I vilja eder intet bekosta med någon vakt".

 

Sedan brevet vikits samman, har förtrytelsen tydligen tagit sig nytt uttryck i dessa å utsidan tillagda ord: "Vi hava hållit vakt i tre veckor och nu förlitade på eder utlovelse, men vi finna ingen stadoghet hos eder, gud hjälpe oss fattige män". Brevet innehåller icke Herr namn, men på utsidan har mottagaren tecknat; "H.Hanses försmädelses brev mot mig och socknen" tre dagar senare avgick en ny skrivelse med begäran att "få några upp i veckomotet", som kunde övertaga vakthållningen, Älvdalskarlarna lovade att hela veckan hålla en karl som vore "kunnig på vägar" och visste lägenhet. Översten, som väntades, skulle sedan "laga om vakten".

 

En liknande rådighet och viljakraft visade han ännu på sin ålderdom, då han " lyckades bringa ledaren för upprorsrörelsen i Österdalarna, Mats skräddare i Orsa, den s.k. Duken, i myndigheternas händer. Han skulle på rikligen ha undfägnat de upproriska, medan bud skickades till överheten.

Konungen visade sitt tack genom att 22 mars 1627 från Kopparberget tilldela honom ett årligt underhåll på 15 tunnor spannmål "till förbättring på sitt underhåll, för det han gjort sin flit att stilla det uppror, som i Dalarna begynt var".

 

Herr Hans skulle icke få långvarig glädje av denna kungliga ynnest. Vid prästmötet i sep. 1627 var han frånvarande. Den 6 dec. dog han. I testamente efter honom gavs till socken "de två jordstugor sunnan i gården med en nattstuga ovanpå, som han med egna medel låtit uppbygga". Hans änka, som satt "med många små barn". fick 2 feb. 1628 för att hon skulle "njuta sin framlidne mans trohet tillgodo" behålla de 15 tunnorna "så länge hennes barn någorlunda bliva uppfödda".

Tilldelningen förlängdes 1636 med ytterligare 2 år, varefter hon 13 nov. 1638, då hon "fått stor missväxt på säd". begärde prolongation. Sådan beviljades icke, men 23 feb. 1639 fick hon löfte på 8 tunnor under sin livstid. Hon bodde i Ö. Myckeläng, på den jord som erhållits efter sin far.

 

Källa : Västerås Stift Herdaminne.

 

 

Petrus Laurentii Sudermanus (Peder Larsson)

Född 1586 Södermanland död 1657-06-06 Älvdalen, Dalarna. Efter skolgång i Strängnäs ovh Västerås inskrevs han 1611-09-16 i Uppsala, varpå han 1616 prästvigs för Västerås stift. Vid prästmötet samma år 17/6 är han utan ordinarie tjänst. Han erhåller emellertid skoltjänstgöring i Västerås, där han 1619-03-28 står som primus i högsta klassen, är notarie åt rektor Erik Holstenius och kollega. Trol. e. vts. slut d.å. blir han Kaplan i Älvdalen, vilket han är 1621-11-28, när Leksand begär honom till Sacellan. DK vägrar, eftersom han endast två år vara i Älvdalen, sedan pastor där dött, begärde han ivrigt av förs.till efterträdare sattes av DK i juni 1628 på 4:e rmt samt utsågs vid prästmötet i sept.s.å. instakationen förrättades 1628-10-08 av prosten.

 

Sedan Särna-Idre 1644 erövrats, fick han d.å. även denna pastoralvård intill 1651, då särskild präst förordnades dit. Han förblev i Älvdalen till sin död. Han köpte fastigheter i Evertsberg och på Näset samt Lisselänget.

 

Källa : Västerås Stift Herdaminne. II:1 sid 797

 

 

Johannes Erici Cloverus (Clouerus)

Joannes Erici Clouerus. Fjerdh. Bondson från Klöf i Bro socken. Stud. 1642. Pvgd. 1652 och genast Commin. i Willberga. Commin. i Giresta 1654. Prot.

1657; " Upplästes Clas Stensson Böljas gemåls klagoskrift emot Cloverus, för det han hafver förvitt henne dess adeliga ursprung. Res,: Efter Hr Jöns

hafver brutit julfreden, och det på samma dag han var till nattvarden, så priveras han i 8 veckor, och skall gifva till sockenkyrkan 1 rdr, dertill med sitta i proban. Med denna dom var välb. Böljan tillfreds. " Kyrkoh. här 1672. Satte kyrkräkningarna på bättre fot, och ifrån hans tid har Sånga kyrka sin äldsta kyrkobok. Död jemte sin hustru 1685. Stamfader för Cloveriska slägten.

 

Gift med Brita Lundin, Pastorsdotter från Nysätra.

 

Barn:

Daniel, Commin. i Theda.

Johan, Kyrkoh. i Sparrsätra.

Hans, Commin. i Lofö.

Gabriel, Adj. i Bromma.

Sidonia, g.m. Barnhuspresten o. Kumblaeus, blef 1691 mördad av en Guldsmedsgesäll, som i hennes eget hus rände en värja genom armen in i bröstet.

Eric, Student

 

Källa : Uppsala Stift Herdaminne.

 

 

 

Johannes Marci Lundius

Prästvigd 1624. Kyrkoherde här (Nysätra) 1651. Hade förut antingen varit Commin. eller Klockarpräst i Alunda, och tjent " troligen och väl " i 27 år, innan han hitsattes. Död 1665 Nysätra, Uppsala län

Barn :

En dotter, g.m. Commin. J. Cloverus i Sånga.

Erik, Commin. i S.Jacob.

Pehr, Student.

En dotter, g.m. Commin. i Nysätra Johannes Olai.

En tredje dotter.

 

Källa : Uppsala Stift Herdaminne.

 

Olaus Andraea Qveck

Född omkring 1640 Kvek, Fröslunda, Uppsala län död 1686 Fröshult, Uppsala län. Kyrkoherde. Förmodligen son till Anders Persson Quek. Qveck kan vara den Olaus Andreae som blev inskriven som student 6/2 1661, Upplands nation. Prästvigd 9/4 1666 till tjänstegöring i Biskopskulla. Kyrkoherde Campanius ville 1669 få sin hjälppräst Olof Qveck till komminister i Frösthult. Antagen på sockenstämma 2/4 1669. 1681 begärde Qveck att få Norrby pastorat men bedömdes ej kunna konkurrera med övriga sökande. Kyrkoherde i Frösthult 17/10 1684.

 

1682 begärde sockenmännen att Qveck skulle få överta skötseln av prästgården, som höll på att förfalla. Campanius hade godkänt detta men Domkapitlet tvekade. Hjälpprästen Johannes Bostadius hade fått två kungliga brev på befodran och borde gå i första hand. Församlingen protesterade; de ansåg att Bostadius varken hade förmåga eller var lämpad då han " bar sig underligt åt vid bröllop ". När några bönder från Frösthult sedan kom in med en överenskommelse mellan Campanius och Qveck fann domkapitlet denne snålt utformade men lovade dock godkänna den om församlingen gick med på att underhålla Bostadius en tid.1652-05-01 övertog Qveck nycklarna till Kyrkan och skötseln av prästbolet. Det senare var starkt förfallet och Stugan kunde man inte vistas i " för köld och dropp ", åkrarna var delvis illa brukade, delvis låg de i träda, gärdsgårdarna hade fallit ned och dikena rasat igen. Någon ersättning från företrädaren kunde han ej hoppas på, " ty där var intet ". Qveck fick reparera och förbättra prästhemmanet med egna medel. Han byggde en ny stuga " med nytt timmer brädor och mur, under vilken han sitt huvud luta kan ", byggde eller reparerade uthus, satte upp 700 famnar gärdsgård etc.. Sockenborna intygar även " hans stora flit om kyrkodisciplin och kyrkbyggnad både utan och innan ".

 

1686 lagades kyrktaket i Frösthult av Borgaren i Sala Olof Persson, som även han intygar hur mycket möda Qveck lagt ned på underhållet. Under arbetet

hade sockenborna vägrat att underhålla arbetsfolket. Qvecks änka hade emellertid på egen bekostnad var söckendagsmorgon bjudit Olof Persson på såväl mat som brännvin.

 

Nådårspredikan 1686-87 efter Qveck var svärsonen Petrus Nordin.

 

Efter Qvecks död begärde Komministern i Ramsta Erik Rydenius att få Frösthult. Domkapitlet övervägde att ge honom missiv om änkan inte kunde konserveras. Redan i november 1686 erbjöd sig hjälpprästen i Simtuna Johan Årman att gifta sig med Qvecks dotter om han fick pastoratet. Domkapitlet beslöt avvakta. Häradshövdingen Tobias Wester på Gästre i Frösthult föreslog för sin del Komministern i Torstuna Olof Norström. Ingendera av dessa fick dock tjänsten.

 

Gift 1668 med Anna Hansdotter, död 1717, eventuellt dotter till Bonden Hans Hindersson i Rössne, Biskopskulla, och Carin NN, Anna Hansdotter gifte om sig med efterträdaren Eric Gåse.

 

Barn:

Andreas, född 1669, död 1739. Kyrkoherde i Frösthult.

Petrus, nämnd 1688-1691.

Catharina, gift med Adjunkten i Frösthult Petrus Nordin ( levde i dec. 1691 men var död före nov. 1693) och som uppbar änkehjälp i Frösthults församling 1711.

Anna, död 1699-06-06, gift 1696-08-12 med Apotekaren i Falun Johan von Husum ( 1662-1725).

Eric, Student, nämnd 1690 som fadder.

Brita, död 1739 i Kvekgården, Fröslunda, gift med Adjunkten senare Komministern i Teda Gabriel Cloverus (mördad 1717), Brita uppbar änkehjälp från Frösthult åtminstone till 1731.

Maria, död 1748-12-03 i Enköping, gift 1:o 1712 med Borgmästaren i Enköping Hans Adde (1665-1715), gift 2:o med Komministern i Enköping Johan Agrivillius (död 1735).

Helena, död 1717, gift 1701-02 med Adjunkten i Frösthult, senare Kyrkoherde i Villberga, Johan Hwitting (död 1748).

Margareta, född 1684-07-29, begravd 1750-01-30 i Enköping, gift efter 1705 med Borgaren i Enköping Lars Ekeberg (död 1745).

 

Gabriel Cloverus

Född omkring 1670 Läby, Uppsala län död (Mördad ?). Adjunkt i Bromma, Komminister i Teda.

 

Olaus Andre Angermannus

Född 1522 Sidensjö, Västernorrlands län död 1607-04-10 Mora, Dalarna.

Olaus Andre Angerman född 1522 i Sidensjö. Död som Kyrkoherde i Mora 1607-04-10. Son av Kyrkoherden Andreas i Sidensjö. 1564 blir han Kyrkoherde i Västerfärnebo, där han troligen tidigare under ett flertal år varit Kaplan, och kommer därifrån 1576 till Mora, där han förblir till sin död. Redan 1601 synes hälsan ha varit svag, varför han 1603 fick sonen Boethius till Vicepastor. Han var ända från 1574 med på ett flertal riksdagar (se nedan).

 

I Västerfärnebo ägde han hemmandet Forsby, varav hälften var arv efter hans första hustru och hälften tillköpt från hennes släktingar. I Mora köpte han jord i Utmeland, Bonäs, Hemus, Morkarlby, Nusnäs, Oxberg, Vika, Gopshus, Noret och Fulåberg. Herr Olof, enligt uppgift född 1522 i Sidensjö i Ångermanland, där hans fader skall ha varit Kyrkoherde, kom enligt egen uppgift till Mora från Västerfärnebo vid påsktiden 1576. I stiftet kom han att intaga en mycket aktad ställning, ehuru han icke var Kontraktprost, eftersom denna post redan innehades av Herr Engelbrekt i Leksand. Han är med vid ett flertal riksdagar och möten. I Stockholm underskriver han 1577-02-16 förklaringen om Liturgien. Förnyat samtycke till denna giver han å samma plats i januari 1582.

 

Vid 1590 års riksdag undertecknar han ständernas förklaring om de anklagde rådsherrarna och ryska fejden samt om arvsföljden. År 1593 underskriver han Uppsala mötes beslut och påföljande år trohetseden till Konung Sigismund. Vid sammanträde i Rättvik godkänner han 1596-02-19 Söderköpings rikdags beslut. Tillsammans med ombud från Dalarna och Bergslagen lovar han 1598-11-12 i Leksand giva Hertig Karl sitt stöd. Uppsägelseskriften till Konung Sigismund 1605-06-17 bär även hans namn. Då "kyrktornet" var "förfallet", ville man "med det första förbygga och upprätta" detta samt begärde därför att få taga någon av kyrkotionden. Detta medgavs 1578-06-10. År 1581 skall det ha blivit färdigt. Under de dåliga sädesåren visade han stor hjälpsamhet.

 

1596-03-14 låter han en vädjan gällande en gammal knekt föregås av en allmän motivering: "Man förnimmer väl (fromme läsare) den stora bedrövelse och eländighet, som sig nu gement allestädes vill låta sig förstå och förnimma dock i besynnerlig i denna vår svaga landsända, vilken till oår ganska bekvämlig är, stundom genom onaturlig och otidelig frost, så ock om sommaern av överflödigan hetta, som den svaga jorden förhindrar och säder fördärvar, av vilket är förorsakat en stor armod och fattigdom hos gemene parten i denna landsända".

 

Det dåliga året 1603 föranledde 1604-01-24 en gemensam skrivelse från Orsa och Mora med Herr Olofs sigill som det första, i vilket man klagade över den "stora nöd och fattigdom" som man "igenom det svaga årsväxt, som nu i förledne år varit haver för syndens skull", kommit uti, "så att icke allenast mångt hemman osått och öde varit och mång människa av hunger och sult är död bliven", varför man ber Konungen att till utsäde få inlösa tionden i kyrkohärberget. Herr Olof var också känd för personlig hjälpsamhet, icke minst mot studerande. Hans fastighetsaffärer är av ett tidigare icke skådat omfång.

 

Med sin hustru hade han erhållit del i Forsby (Försteby) i Västerfärnebo. Återstående del, 6 öresl., inköpte han av hustru Mariet därstädes, Jöns Andersson i Svedbo (Swediebo) och Jakob Skräddaren i Berg, troligen släktingar. Fasta härå erhölls 1571-10-09. Skattefrihet på samma hemman uti sin och sin hustrus livstid fick han 1598-03-25. Det byte han 1581-03-02 hade gjort med Konungen, varigenom han i stället erhållit Kronogården Boda, Svärdsjö, hade av någon anledning icke gått i verkställighet, varför Konungen 1582-02-03 hade sålt Boda till hustru Anna Knutsdotter. I Skinnskatte-

berg löste han 1584 bördsrätten till hemmanet Vätterskoga. Då han icke tyckte om det, erbjöd han arrendatorn lösa det, vilket denna emellertid icke ville, samtidigt som han satt kvar på hemmanet. Herr Olof sålde det då till Per Rasmusson. Icke heller nu ville arrendatorn flytta, varför fogden 1590-06-20 fick Kungl. order att vräka honom.

 

Under sin tid i Mora börjar han med vidlyftiga fastighetsförvärv, berörande under årens lopp icke mindre än 61 personer och gällande jord framför allt i Utmeland, där han så småningom ägde mer än 45 snesland, men även bl.a. i Morkarlåsen, Oxberg, Vika, Gopshus samt en fäbod i Fuloberg (Fileberg).

Av sin företrädare köpte han 8 tjgland (kegeland) 8 snesland i Holen i Utmeland för 6 1/2 tjegland i Bonäs och 32 1/2 daler. Samtliga dessa Mora affärer

stadsfästes på lagmansting, troligen i feb. 1596. Fäboförvärvet ådrog honom 1595-12-16 en stämning från Per Olofsson i Kråkberg, som klagade på "de fäbodar, som inbyggda äro på hans ägor". Ytterligare förvärv följde 1598 och 1600. Möjligen får också det sota antal jordar, som sonen Anders 1606-01-08 bjuder upp å tinget, tillskrivas Herr Olof, ehuru denna på grund av ålder lät sonen fullfölja köpet.

 

Herr Olof synes 1601 ha varit krasslig. Gemene man i Mora begärde 1603-07-20 av Konungen , att sonen Bo, som var deras Kaplan, skulle bli deras Predikant, vilket torde betyda Vice Pastor. Herr Olof utför dock alltjämt vissa uppgifter. Ännu år 1607 signerar han tiondelängden. Han uppgives ha

dött 1607-04-10. 1596-02-10 hade han å lagmanstinget stigt fram och frågat, "om någon hade något till att beskylla, medan han nu i 20 år varit hos dem,

antingen i umgänge, leverne eller lärdom; därtill alla svarade, att han dem förestått som en ärlig, gudfruktig man".

 

Källa : Västerås Stift Herdaminne.

 

 

Laurentius Beronis Helsingus (Lars Björnsson)

Född 1550 Arbrå, Gävleborgs län död 1603 Falun, Dalarna.

Laurentius Beronis Helsingus Kyrkoherde i Älvdalen mellan 1586-1601. Herr Lars var ingen nykomling, då han 1586 blev Kyrkoherde. Redan 16 dec. 1577 hade han underskrivit godkännandet av liturgien såsom "Laurentius Beronis, Pastor i Elvedalerne" ordet Pastor behöver icke betyda "Kyrkoherde", men tydligt är att han redan då var bosatt här. Tillnamnet "Helsingus" angiver härkomsten (Hälsingland), enligt en uppgift, tillskriven dottersonen Gustaf Elvius, skulle Herr Lars "Fader" ha varit Kyrkoherde i Arbrå.

 

Uppoffringarna för kyrkans försättande i ett värdigt skick fortsatte efter hans tillträde, under 1596 målades den "halv" för en kostnad av 40 dlr. jämte "mat och förtäring". Detta fås troligen tolkas så, att halva kyrkan till valv och väggar påkostades målning. En altartavla av "tryckt engelskt blommerat skinn" köpt s.å. av Erik Månsson "på" Hudiksvall, kostade förutom "träverket och målningen" 4 tolfter liar.

 

"Hederlig och vällärd" Herr Lars gjorde åtskilliga fastighetsförvärv. Å tinget i Färnäs, Mora redovisas 10 dec 1590 3 spid och 2 lass äng för 45 dlr reda pgr köpta från Olof Ersson i Ö. Myckeläng, en bodvall med "någon hus" och boskapsbetetmark " 1 mil omkring", köpt av Älvdals socken för 10 dlr reda pgr, samt en mossäng för 3 dlr reda pgr av Olof Svensson på Näs.

 

År 1600 söker han å tinget fasta på den jord, som Herr Erik Ingevaldi köpt i Bonäs i Mora. Den 7 jan 1603 bjudas upp å ting i Mora tredje gången samtliga förvärv, nämlingen åker äng i Ö. Myckeläng, änget i Rotendalen samt Näs äng, 2 tjegland åker i Näs och hemmanet i Bonäs.

 

Ett par gånger är han närvarande vid viktigare avgöranden. Så vid Uppsala möte 1593 å samma ställe 20 feb 1594, då han ger Konung Sigismund sin trohetsed., och i mars 1600 i Lindköping, då han bevistar riksdagen. Vid prästmötet i Västerås 17 juni 1596 hade han utsetts att påföljande år hålla oration.

 

I sin livsföring var han enkel och allvarlig. När han inbjöd till ett av sina barns dop, meddelade han, att detta skulle firas icke med symposium och convivium på vilda djurs sätt eller i lyx utan under hövisk samvaro och med fromma och saltkryddade samtal.

 

Före 16 mars 1601 har han flyttat härifrån till Kopparberget. När därför jan 1603 på tinget i Mora fastighetsköpen i Älvdalen fullföljas av "Herr Lars i Älvdalen", torde Lars vara felskrivning för Hans, mågen och efterträdaren.

 

Källa : Västerås Stift Herdaminne.

 

Olaus Petri Medelpadius

Född 1511, född såsom namnet antyder i Medelpad, hade han 1546 blivit promoverad till Magister i Wittenberg och blev 1564 Skolrektor i Stockholm. Härifrån kallades han 1567 till Kyrkoherde i Stockholm och utnämndes av Erik XIV till Hofpredikant. För att vinna honom för liturgin, ärnade Johan III honom först till Kyrkoherde i Gäfle men kallade honom 1576 till Domprost i Uppsala, då han vägrat att erkänna den nya ordningen. Då han vidare i sin predikan angripit Ärkebiskopen, som förrättat juldagens gudtjänst efter nya mässboken, kallades han till Stockholm, afsattes från sitt ämbete och ställdes inför den bekante Kloster Lasse, för att ledas på andra tankar.

 

Då Medelpadius likväl stod fast vid sitt ogillande af liturgin, insattes han i fängelse på Häringe Kungsgård. Han blef väl efter en tid frigiven, men återfick aldrig sitt ämbete, utan lefde på några kronoräntor, som anslogs till hans underhåll. Vid mötet i Uppsala var han en bland tolv, somförordnades till Ordförandens biträde. Hans dödsår lär inträffat 1595 eller 1596.

 

Källa :

 

Andreas Erici

Född 1538. Kyrkoherde i Västeråker, Uppsala Ärkestift.

 

Källa :

 

Björn Jonsson

Kyrkoherde i Arbrå

 

Källa :

 

Andreas Helsingus

Kontraktsprost i Bollnäs.

 

Källa :

 

Anders Olofsson

Kyrkoherde i Sidensjö.

 

Källa :

 

 

 

 

 

 

 

 

Johannes Eriksson f.1859-12-04 Wallby,Långtora d.1933-07-07 Wallby, Långtora. Anna Matilda Andersdotter f.1859-02-23 Wallby,Långtora

Huset som brann ner år 1933-07-07 i Wallby, Långtora ( Enköping) Familjen framför huset på 1890-talet.

Det nyuppbyggda huset i Wallby efter branden

 

Johannes och Anna Matildas barn Melker, John, Hulda och Agnes.

 

ÖDESDIGER ELDSVÅDA VID VALLBY I LÅNGTORA

---------------------------------------------

Mangårdsbyggnanden nedbrunnen, ägaren död av hjärtslag.

---------------------------------------------

Kommunens räkenskaper räddades.

---------------------------------------------

Strax efter kl 3 idag på morgonen utbröt eld i en tvåvåningsmangårdsbyggnand hos lantbrukaren Johan Eriksson i Vallby, Långtora. Mangårdsbyggnaden nedbrann och i samband med eldsvådan krävdes ett dödsoffer.

 

Herr Erikssons sonhustru hade vid 3-tiden gått upp för att ge mat åt ett barn; hon kände därvid brandlukt från vinden, varför hon genast alamerade telefonföreståndaren för Långtora, som så fort sig göra lät kallade folk från trakten; dessutom ringde klockorna i Långtora kyrka. Mycket folk och och 12 a´ 15 sprutor kommo så småningom tillstädes, men elden hann få så stor spridning, att byggnaden icke kunde räddas.

 

Under släckningsarbetet inträffade en olycklig händelse, i det att den 73-åriga ägaren Johan Eriksson drabbades av hjärtslag och omedelbart avled. Hans son, Kommunalnämndsordf. John Eriksson blev under arbetet illa bränd i skuldran och måste söka sjukhusvård.

 

De intillliggande ekonomibyggnaderna voro svårt hotade, men tack vare den rika vattentillgången, de många sprutorna och det förhållandet att fullkomlig vindstilla rådde, lyckades men begränsa elden till mangårdsbyggnanden, som nedbrann fullständigt. Av inventarierna räddades endast de kommunala räkenskaperna samt ett par andra möblemang.

 

Den brunna byggnaden var försäkrad i Uppsala läns brandstodsbolag för cirka 20.000 kronor. Om eldens uppkomst är ännu icke något känt.

 

Källa : Tidningsnotis ur Enköpings-Posten 7 juli 1933.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Hilda Axelina Stark född 1876-05-11 Walgeby, Härkeberga, Uppsala län död 1926-08-06 Husberg, Gånsta, Vårfrukyrka, Uppsala län

Husberg, Enköping år 1922

Oskar Gottfrid Lydh f. 1877-01-06 Snörhålet, Nysätra, Uppsala län och hans första fru Hilda Axelina Stark hade 12 barn:

Oskar Sivert f. 1897-06-23 Långtora, Uppsala län

Mimmi Thresia f. 1899-10-02 Villberga, Uppsala län

Karl Gottfrid Agaton f. 1901-02-19 Villberga, Uppsala län

Märta Olivia f. 1903-03-27 Villberga, Uppsala län

Angrid Hildegard f. 1905-02-26 Villberga, Uppsala län

Judit Charlotta f. 1907-03-30 Villberga, Uppsala län

Oskar Henry f. 1909-01-28 Vaksala, Uppsala län

Getrud Alice f. 1910-05-16 Uppsala d. 1918-10-18

Valborg Teresia f. 1913-04-30 Långtora, Uppsala län

Gunborg Olivia f. 1914-11-01 Långtora, Uppsala län

Alvar f. 1916-09-10 Tillinge, Uppsala län

Margit Linnea f. 1919-10-19 Vårfrukyrka, Uppsala län

 

 

Artikel från Enköpings-Posten

 

Död av brännskador.

Fru Hilda Lydh i Husberg vid Enköping blev , som förut omnämnts i denna tidning, på måndagen svårt bränd, då hon skulle uppgöra eld i spisen medels sprit, ej fotogen som förut uppgivits. Spriten fattade eld och spritkärlet exploderade

 

Trots de svåra brännskadorna hoppades man på sjukhuset till en början att kunna rädda hennes liv, men detta hopp blev sviket, då fru Lydh på fredagen avled på sjukhuset. Fru Lydh, som var 50 år gammal, efterlämnar make och elva barn.

 

Källa : Enköpingsposten år 1926.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

FAMILJEN LINDEVALL

Stående från vänster Nils Lindevall f. 1901-11-13 Vårfrukyrka. Carl Fredrik Ehn f. 1855-05-05 Västerås-Barkarö (Annas Far). stående Mary f. 1912-06-11 Svinnegarn, sittande Anna f. 1883-12-06 Västerås-Barkarö, Gunnar Lindevall f. 1880-03-02 Vårfrukyrka, Ivar Lindevall f. 1904--09-21 Boglösa, längst fram Elsa f. 1919-02-08 Frötuna. Fotot är från Långhalsen, Håtö, Frötuna, Stockholms län. Det är alla barn utom Regina.

Gunnar och Anna på ålderdomshemmet.

Gunnar och Anna Lindevall i Porskärret, Roslags-Kulla. Siv-Britt Larsson gift (Wallbring) till vänster och till höger Elsas son Tord.

Från vänster Mary Ferdina f. 1912-06-11 Svinnegarn i mitten Elsa Viola f. 1919-02-08 Harka, Frötuna till höger Anna Regina f. 1909-08-28 Svinnegarn och hennes son Björn Sigurd f. 1939-05-25 Roslags-kulla, Stockholms län.

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Från vänster med fiol Ivar Ferdinand Lindevall f. 1904-09-21 Boglösa, Uppsala län till höger hans kusin Frans Artur Ehn f. 1908-12-30 Haga, Svinnegarn, Uppsala län.

SELMAS JANSSONS 60-ÅRSDAG ÅR 1924 I ROSLAGS-KULLA

Stående från vänster Johan Sigurd Emanuel Larsson f. 1907-08-23 Ljusterö. Olga Viktoria Jansson f. 1886-06-14 Lillnäs, Roslags-Kulla. Johan Edvard Larsson f. 1882-12-23 Nickmora, Roslags-Kulla. Signe Amalia Jansson f. 1885-05-03 Lillnäs, Roslags-Kulla. Erik Gustaf Frölund f. 1898-04-03 Lillnäs, Roslags-Kulla. Ada Elisabet Jansson f. 1891-07-06 Lillnäs, Roslags-kulla. Signhild Lovisa Larsson f. 1905-09-25 Boda, Roslags-kulla. Evert Erik Larsson (Liverhall) f. 1909-05-22 Ljusterö. Sittande i mitten Selma Gustfva Jansson f. 1864-09-21 Bammarboda, Österåker. pojken stående bredvid Selma är Stig f. 1916 fosterbarn till Signe. Sittande från höger är Anna Margareta Amalia Larsson f. 1918-10-09 Lillnäs, Roslags-Kulla dog ung 1937-01-26 i TBC. Sittande i mitten bakom blomman Evert Berg f. 1919 fosterbarn till Selma.

Selma Gustafa Jansson f. 1864-09-21 Bammarboda, Österåker, Stockholms län död 1940-09-07 Lillnäs, Roslags-Kulla, Stockholms län gift första gången 1882-03-12 med Anders Fredrik Jansson f. 1857-06-16 Alboda, Roslags-kulla, Stockholms län död 1895-05-16 Lillnäs, Roslags-kulla, Stockholms län.

Barn :

Ernst Fredrik Helmer Jansson f. 1883-09-01 Lillnäs, Roslags-Kulla

Signe Amalia Jansson f. 1885-05-03 Lillnäs, Roslags-Kulla

Olga Viktoria Jansson f. 1886-06-14 Lillnäs, Roslags-Kulla

Thyra Bernhardina f. 1889-04-13 Lillnäs, Roslags-kulla d. 1898-05-17

Ada Elisabet Jansson f. 1891-07-06 Lillnäs, Roslags-kulla

Anders Hugo Jansson f. 1893-05-13 Lillnäs, Roslags-kulla död 1917

Erik Hjalmar f. 1895-05-02 Lillnäs, Roslags-kulla död 1898-03-02

 

gift andra gången 1898-03-12 med Erik Gustaf Frölund f. 1834-10-09 Dyvik, Österåker, Stockholms län.

Barn :

Erik Gustaf Frölund f. 1898-04-03 Lillnäs, Roslags-kulla, Stockholms län

Signe och Selma framför huset Fredsberg, Roslags-Kulla. Selma hade mycket fosterbarn även Signe se bilden under.

Församlingsbok år 1915-1922 (Klicka på bild)

Ernst Fredrik Helmer Jansson och troligtvis hans dotter Elsa Cecilia Vilhelmina f. 1908-01-18 Lindsberg, Österåker, Stockholms län

Signe Amalia Jansson och hennes syster Ada Elisabet Jansson.

 

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

FAMILJEN LARSSON I FURUDAL, ROSLAGS-KULLA

Johan Edvard Larsson f. 1882--12-23 Nickmora, Roslags-Kulla och hans hustru Signe Amalia Jansson f. 1885-05-03 Lillnäs, Roslags-Kulla.

Johan Edvard Larsson och Signe Amalia Janssons

Barn :

 

Signhild Lovisa Larsson f. 1905-09-25 Roslags-kulla

 

Johan Sigurd Emanuel Larsson f. 1907-08-23 Ljusterö

 

Evert Erik Larsson f. 1909-05-22 Ljusterö

 

Anna Margareta Amalia Larsson f. 1918-10-09 Lillnäs, Roslags-Kulla död 1937-01-26 TBC dog på Länssanatoriet Uttran (Botkyrka).

Till vänster Johan Sigurd Emanuel Larsson och hans bror Evert Erik Larsson.